Betong c25 30 recept

Betong (Från franska: béton) existerar en kompositmaterial bestående från härlig samt grov ballast sammanbundet från cementpasta (cement samt vatten). då dessa ämne blandas fås enstaka flexibel massa såsom relativt snabbt hårdnar samt sedan härdar ovan period mot ett upphöjd hållfasthet. Betong existerar beneath senare period detta näst maximalt konsumerade materialet, efter vatten,^[1] tillsammans med ett total tillverkning vid ungefär 32 miljarder ton per år.^[2] Betong används till all typ från byggnation, såsom hem, skolor, vårdinstitution samt infrastruktur.

Den stora användningen från betong påverkar, främst genom tillverkning från cement, miljön vid olika sätt, framför allt genom för att förbruka ungefär 7&#;% från all industriellt använd energi samt genom för att existera upphov mot ungefär 7&#;% från dem globala utsläppen från koldioxid.^[3] en intensivt sysselsättning bedrivs på grund av för att minska betongens klimatavtryck genom tillväxt från alternativa bindemedelstyper, lagring från koldioxid, återvinning från ämne samt passage mot alternativa drivmedel nära cementtillverkning.^[4]

Betongens attribut bestäms mot största sektion från förhållandet mellan en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt cement, vattencementtalet.

Hållfasthet existerar betongens viktigaste egenskap näst efter beständighet.

En betong liksom håller 30 MPa (C25/30) brukar äga en vct vid 0,65 samt fungerar fint mot dem flesta konstruktioner inomhus.

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Ordet betong kommer ifrån franskans béton liksom existerar enstaka variant från detta latinska termen bitumen (jordbeck).^[5]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Ett betongliknande ämne tillverkat från kalk användes från etruskerna. Även inom Romarriket användes enstaka antik betong, opus caementicium, tillsammans med en bindemedel likt bestod från bränd kalk samt pulveriserat ämne liksom innehöll kiselsyra, mot modell krossat tegel alternativt vulkanaska, puzzolan, ifrån Pozzuoli utanför Neapel.

Romarna använde denna antika betong mot byggnader, akvedukter, amfiteatrar, hamnar, dammar samt således vidare.

Blandning från cement samt vatten.

Pantheon inom Rom tillsammans med sin betongkupol tillsammans ett diameter vid 45&#;meter står kvar ännu idag. Den romerske arkitekten Vitruvius beskrev hur den antika betongen kunde användas inom Tio skrivna verk ifall arkitektur.^[6]

Efter Romarrikets undergång hamnade betongbyggnadstekniken inom glömska ända tills Vitruvius verk hittades inom en religiös byggnad inom Schweiz detta dröjde dock flera sekel innan tekniken började användas igen.

Den engelske arkitekten John Smeaton uppförde ett fyr nära Engelska kanalen, Eddystone, liksom ägde en fundament från betong samt användandet från betong blev snabbt spridd inom Storbritannien. lanserades Parker cement alternativt Romancement gjord vid lerhaltig kalksten ifrån Northfleet inom Kent inom England. Denna cementtyp fick massiv innebörd samt användes bland annat nära byggandet från West India Docks inom London.^[7] numeriskt värde andra stora byggnationer liksom var parkercementen användes existerar tunneln beneath Themsen inom London likt uppfördes – samt återuppbyggnaden från Parlamentshuset inom London kalenderår efter enstaka ödeläggande brand.

^[8]

fick engelsmannen namn Aspdin patent vid ett fräsch typ från cement vilket fick namnet Portlandcement samt liksom ägde förbättrad attribut. Aspdins medarbetare Isaac Charles Johnson vidareutvecklade denna cement därför för att den plats mera snabbreagerande. byggdes den inledande svenska cementfabriken, inom Lomma, på grund av skildring från Johnsons moderna Portlandcement.^[9] Redan ägde dock fabrikören Carl Gustaf Rydin inom Borås börjat bygga bostad tillsammans med väggar från kalkbruk.

detta klassiska verket då detta gäller partikelfördelning från ballasten existerar ifrån kalenderår Taylor samt Thompson "Concrete plain and reinforced". beneath inledande hälften från talet angavs betongens sammansättning tillsammans tre anförande a:b:c var a= volymandel portlandcement, b= volymandel sand(grus) samt c= volymandel makadam. Vanliga modell plats samt

Bestämmelser, anvisningar samt normer

[redigera | redigera wikitext]

Den 20 november rasade en nybyggt 5-våningshus från betong vid Västgötagatan 6 inom Stockholm.^[10] Detta aktualiserade nödvändigheten från provmetoder samt normer.

kalenderår utfärdade Svenska Teknologföreningen bestämmelser på grund av provning från portlandcement. tid fick oss inom landet statliga cementbestämmelser samt betongbestämmelser. Dessa äger ersatts från nyare bestämmelser år , samt kalenderår utgavs betongtekniska anvisningar. kalenderår utgavs Betongrörsnormer.

Sammansättning

[redigera | redigera wikitext]

Betong existerar en konstgjort kompositmaterial liksom består från cementhaltigt bindemedel (vanligtvis Portlandcement samt vatten) samt ballast (vanligtvis stenmaterial inom olika fraktioner).

till för att ge betongen specifika attribut vilket god arbetbarhet, pumpbarhet alternativt nedsänkt värmeutveckling kunna även olika typer från tillsatsmaterial samt tillsatsmedel används. Vattnet bildar tillsammans med cement samt tillsatsmaterial ett pasta liksom fyller år ut utrymmet mellan ballastkornen samt limmar dem mot varandra genom ett kemisk process likt utvecklar högre samt högre hållfasthet ovan period.

Delmaterialen förmå kombineras vid olika sätt, inom givna ramar, på grund av för att ge dem attribut liksom behövs på grund av enstaka bestämd användning, såsom föreskriven hållfasthetsklass, exponeringsklass (exempelvis beständighet mot frysning alternativt klorider) samt högsta tillåtna vattencementtal (VCT-ekvivalent, exempelvis till för att reglera kvantiteten fritt vätska inom den härdade betongen).

Vatten

[redigera | redigera wikitext]

Vattnets lämplighet på grund av betongtillverkning existerar vanligtvis beroende från dess ursprung. vatten anses ständigt existera lämpligt på grund av användning inom betong. en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig likt existerar återvunnet ifrån processer inom betongindustrin skall uppfylla vissa krav dock existerar normalt ständigt lämpligt.

Grundvatten, naturligt ytvatten samt industrispillvatten är kapabel existera lämpligt dock måste ständigt provas. Saltvatten alternativt bräckt vätska existerar inom allmänhet ej lämpligt till tillverkning från armerad betong alternativt spännbetong då armeringsstål därmed utsätts på grund av kloridinitierad korrosion. Avloppsvatten existerar ej lämpligt på grund av användning inom betong.^[11] nära provning bedöms innehåll från olja samt fett, rengöringsmedel, färg, uppslammade ämnen, doft, syror, humus, klorider samt sulfater.^[12]

Slutanvändning	Max. kloridinnehåll mg/l
Spännbetong alternativt injekteringsbruk
Betong tillsammans armering alternativt ingjuten metall
Betong utan armering alternativt ingjuten metall

Cement

[redigera | redigera wikitext]

Cement existerar en hydrauliskt ämne vilket innebär för att detta binder samt hårdnar efter tillskott från vätska, oberoende från ingång mot atmosfär.

Ballast

[redigera | redigera wikitext]

Ballast består normalt från krossat alternativt naturligt sönderdelat stenmaterial inom olika storlekar (fraktioner). Betong innehåller vanligtvis småsten (0, – 2,0&#;mm inom diameter) samt småsten (2,0 – 63&#;mm) var ett maximal stenstorlek beroende vid användning. Maximal stenstorlek (även kallad D_max) existerar vanligtvis 8, 16 alternativt 25&#;mm dock förekommer även inom andra mått.

Kornstorlek tillsammans med övre gräns vid 4 mm alternativt mindre, detta önskar yttra beneath gränsen till grov ballast, bör undvikas inom bärande konstruktioner då den inom vissa fall ej supportas från dimensioneringsförutsättningarna inom SS-EN ^[13] Betong tillsammans med enbart finare ballast än 4&#;mm kallas finbetong samt används främst på grund av gjutning från ytskikt.

Finbetong kunna slipas till för att erhålla ett helt slät yta.

Gradering från ballasten bestäms genom siktning samt man strävar efter ett kornfördelning ifrån finsand mot D_max vilket möjliggör kreditkort bindningsväg mellan kornen på grund av cementpastan. ett betong tillsammans till lite ämne inom någon kornstorlek påverkar färska attribut såsom stabilitet samt arbetbarhet samt hårdnade attribut hållfasthet samt täthet negativt.

Den största stenstorleken inom ballasten bör ej överstiga 1/5 från konstruktionens tjocklek nära gjutbetong samt 1/4 nära vibrobetong. ^[14]

Tillsatsmaterial (cementkompletterande)

[redigera | redigera wikitext]

Tillsatsmaterial, ibland kallat SCM (Supplementary Cementitous Material), existerar inom dem flesta fall alternativa bindemedel såsom förmå ersätta ett sektion från cementen inom flera betongsorter.

Tillsatsmaterialen är kapabel utgöra enstaka varierande sektion från betongens totala bindemedelsmängd. Anledning mot för att minska kvantiteten cement kunna handla ifall passage, för att minska värmeutveckling, för att öka pumpbarhet alternativt på grund av för att minska betongens klimatavtryck (CO₂-utsläpp inom samband tillsammans med cementproduktion). Tillsatsmaterialen liksom fungerar såsom bindemedel kunna delas in inom numeriskt värde olika grupper beroende vid hur hårdnade aktiveras^[15]:

• Latent hydrauliska tillsatsmaterial (exempelvis mald kornformad masugnsslagg) såsom kräver enstaka mindre kvantitet basisk pådrivare (förutom vatten) på grund av för att binda samt hårdna, detta behöver ej existera Ca(OH)₂ utan kvantiteten CaO inom dessa ämne existerar tillräcklig till för att kalciumsilikathydrater (C-S-H) bör bildas då reaktionerna äger satts igång.
• Puzzolana ämne vilket binder samt hårdnar endast inom förbindelse tillsammans en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt löslig kalciumhydroxid Ca(OH)₂ (som bildas nära hydratation från Portlandcement), tillsammans med indelning i:
  • Naturliga puzzolana mineraliska tillsatsmaterial, mot modell vulkanisk rester efter förbränning, zeolitiserad tuff, kiselgur alternativt naturligt brända leror.
  • Tillverkade puzzolana mineraliska tillsatsmaterial, mot modell flygaska samt silikastoft.

Tillsatsmaterial vilket ej reagerar kallas till inerta tillsatsmaterial, exempelvis kalkstensfiller.

Egenskaper		Cement Std Portland Anl	Cement Std Portland	Stenkols- flygaska	Brunkols- flygaska	Europeiska slagger	Svensk slagg	Silikastoft (från Kiselmetall)	Silikastoft (från Ferrokisel)
Andel från massan (%)	SiO2 (%)	22	20		35		36
	Al2O3 (%)	3,5	4,4		18		10	0,,4	0,,6
	Fe2O3 (%)	4,7	2,2		6	-	-	0,,15	0,,0
	CaO (%)	64	63		21		36	0,,3	0,,6
	MgO (%)	-	-		-		13	0,,9	1,,5
	SO3 (%)	2,0	3,3	0,	-	-	-	-	-
	K2O+Na2O (%)	-	-		-	-	-	0,,7 | 0,,4	1,,5 | 0,,8
	S	-	-	-	-	,5	1	0,,3	0,,4
	C	-	-	-	-	-	-	0,,3	0,,3
Specifik yta (m²/kg)								20	20
Kompaktdensitet (kg/m³)
Generellt ändamål		Primärt bindemedel	Primärt bindemedel	Cement- ersättande	Cement- ersättande	Cement- ersättande	Cement- ersättande	Egenskaps- reglerande	Egenskaps- reglerande
Typ från bindemedel		Hydrauliskt	Hydrauliskt	Puzzolant	Puzzolant	Latent hydrauliskt	Latent hydrauliskt	Puzzolant	Puzzolant

Mald kornformad masugnsslagg (GGBS)

[redigera | redigera wikitext]

Mald kornformad masugnsslagg, fortsättningsvis benämnt slagg (ibland används även den engelska förkortningen GGBS - Ground Granulated Blast Furnace Slag), existerar enstaka restprodukt ifrån tillverkning från råjärn samt består från framför allt kalcium (CaO), kiseloxider (SiO₂) samt aluminium (Al₂O₃).

såsom en latent hydrauliskt tillsatsmaterial erfordras, förutom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, även ett mindre kvantitet basisk pådrivare till för att binda samt hårdna, vanligtvis kalciumhydroxid, likt bildas då cement reagerar tillsammans vätska. Slagg började användas vilket bindemedel redan beneath slutet från talet dock efterfrågan äger inom land varit begränsad beneath utdragen period vid bas från ett god passage mot inhemsk brytning från kalksten samt cementtillverkning.

beneath talet besitter användningen ökat många, framför allt vid bas från strävan efter för att minska betongens klimatavtryck dock även likt ett teknik för att sänka värmeutvecklingen beneath betongens tillstyvnande.^[15]

Tillåten andel slagg från total bindemedelsvikt varierar beroende vid vilken exponeringsklass betongen skall användas mot, typiskt ≤65% till mindre krävande exponeringsklasser samt ≤35% inom mer krävande exponeringsklasser (bland annat nära exponering till frysning samt höga halter från klorider).^[16][17]

Exempel vid plan var upphöjd andel slaggcementbetong används existerar Karlatornet inom götet (betongbyggnation mellan samt ), var majoriteten från byggnadens betongsorter innehåller slagg, inom bindemedelsandel vid mellan 17% samt 45%.^[18]

Silikastoft

[redigera | redigera wikitext]

Silikastoft existerar en tillverkat puzzolant mineraliskt tillsatsmaterial.

Materialet existerar ett restprodukt ifrån tillverkning från kiselmetall samt ferrolegeringar. Silikastoft äger enstaka rund kornform samt förmå därför öka betongens rörlighet alternativt pumpbarhet.

Flygaska

[redigera | redigera wikitext]

Flygaska, oftast stenkolsflygaska, existerar en puzzolanskt mineraliskt tillsatsmaterial samt utvinns såsom enstaka restprodukt ifrån kolpulvereldade kraftverk.

dem runda glasiga kornen påverkar inom upphöjd grad betongens färska attribut, reducerar vattenbehovet, ökar arbetbarheten samt förbättrar pumpbarheten.^[15]

Kalcinerad lera

[redigera | redigera wikitext]

Kalcinerad lera existerar benämning vid leror, exempelvis vit lera samt illit, likt äger aktiverats genom för att värmas upp mot typiskt °C samt sedan malts ner mot en pulver.

Materialet används ännu ej inom någon större skal dock undersökning pågår samt provning äger utförts vid både binära bindemedelsblandningar (cement samt kalcinerad lera) samt inom ternära (cement, kalcinerad lera samt kalkstensfiller). undersökning publicerad anger för att tillfredsställande utfall uppnåtts genom för att ersätta cement tillsammans 30% kalcinerad lera samt 15% kalkstensfiller.^[19] Kalcinerad lera äger då detta används såsom bindemedel en större vattenbehov jämfört tillsammans flygaska.^[20]

Kalkstensfiller

[redigera | redigera wikitext]

Kalkstensfiller, existerar en inert tillsatsmaterial, detta önskar yttra detta fungerar ej vilket en bindemedel, utan används istället till för att öka kvantiteten pasta inom betongen utan för att utföra den mer reaktiv.

Kalkstensfiller kunna utföra enstaka betong mer blödningsresistens samt öka betongens rörlighet.

Tillsatsmedel

[redigera | redigera wikitext]

Tillsatsmedel används till för att vid kemisk väg förändra både betongens färska samt mognade attribut. modell vid tillsatsmedel^[21]:

• Flyttillsatsmedel samt vattenreducerande tillsatsmedel
• Luftporbildande tillsatsmedel - Luftporbildande medel, ofta tensider, används på grund av för att producera mikroskopiska bubblor inom betongen.

  inom dessa bubblor är kapabel iskristaller expandera då vätska förändras mot fryst vatten då betongen utsätts på grund av kall luft. Detta ger betongen frostbeständighet samt hindrar för att den spricker.

• Retarderande tillsatsmedel - Tillsatsmedel liksom fördröjer härdning till för att exempelvis möjliggöra utdragen frakt från ämne alternativt längre öppethållande inom upphöjd temperatur.
• Accelererande tillsatsmedel - Vid gjutning vintertid kunna acceleratorer tillsättas.

  Detta påskyndar härdningsförloppet samt ökar därmed värmealstringen beneath den kemiska reaktionen. Värmen är kapabel tas tillvara genom för att konstruktionen hålls isolerad.

• Övriga tillsatsmedel
  • fryspunktsnedsättande medel
  • expanderande medel
  • krympreducerande medel
  • pumpförbättrande medel
  • stabiliserande alternativt viskositetsmodifierande medel
  • antiutvaskningsmedel
  • hydrofoba medel
  • vattentätande medel
  • skumbildande medel
  • Skumdämpande medel
  • korrosionsinhiberande medel
  • medel mot jordfuktig betong
  • superabsorberande polymerer
  • alkaliballasthämmande medel
  • polymertillsatser

Fibrer

[redigera | redigera wikitext]

Då betongen inom tunnelväggar samt vägar ofta innehåller många fukt blir den livsfarlig inom ett brandsituation.

då detta absorberade vattnet inom betongen når kokpunkten förmå betongen rämna tillsammans med oerhörd kraft.

Bascementet äger enstaka ökad prestanda samt ger betongen enstaka högre dygnshållfasthet jämfört tillsammans Byggcement.

Detta kallas till spjälkning samt kunna undvikas genom för att plastfibrer tillsätts inom betongen. då betongen utsätts till brand smälter plastfibrerna samt lämnar efter sig mikroskopiska gångar ur vilka vattenånga är kapabel ta sig ut. Därmed undviks okontrollerade explosioner.

Produktion

[redigera | redigera wikitext]

Nästan all betong liksom används kommersiellt tillverkas inom betongfabriker var man blandar cement, ballast (sand, småsten samt sten), dricksvatten samt kemiska tillsatsmedel på grund av för att ge betongen vissa attribut.

Det existerar inga såsom helst bekymmer för att blanda betong egen dock eftersom ni besitter en konstruktionskrav vid C25/30 sålunda får ni bekymmer.

då detta äger blandats mot enstaka betongmassa nära fabrik måste den transporteras mot den ställe var den bör användas. Transporten sker vanligen tillsammans med enstaka lastbil var betongen förvaras inom ett container likt roterar. Denna rotering sker till för att betongen ej bör hårdna samt till för att ytterligare blanda mot betongmassan sålunda för att den existerar helt homogen då den bör användas.^[22]

Vid byggplatsen pumpas betongmassan ifrån lastbilen mot den struktur likt äger förberetts.

Vanligtvis gjuter man in korslagda armeringsstänger till för att ge betongen större draghållfasthet. då massan äger placerats inom formen måste den komprimeras vilket vanligen sker tillsammans med handhållna stavvibratorer. Syftet existerar för att ett fåtal massan för att helt uppfylla formen sålunda för att ej luftfickor uppkommer. detta finns även självkompakterande betong. Betongmassan kommer inom några timmar för att hårdna dock helst bör betongens yta skyddas mot uttorkning beneath några dygn, mot modell genom vattning.^[23]

Betongen hårdnar vid bas från den kemiska reaktion såsom uppkommer då vätska blandas tillsammans cement.

på det sättet utvecklas värme samt detta utför för att man förmå gjuta inom betong även då detta existerar många kallt.^[24] ifall betongen tillåts frysa inom färskt tillåtelse finns dock fara till avgörande hållfasthetsförluster.

I länder tillsammans med många varmt klimat förmå detta istället existera aktuellt för att ersätta enstaka sektion från vattnet inom betongen tillsammans fryst vatten, detta på grund av för att ej härdningsförloppet samt uttorkningen skall ske okontrollerat samt på grund av snabbt.

Även inom landet förmå kylning från betong krävas beneath härdningen, framför allt nära gjutning från många grova konstruktioner. Detta sker normalt genom för att rör ingjutes inom konstruktionen var kylvatten cirkulerar.

I tillämpningar var betongen inom sig existerar enstaka sektion från byggnadens mera synliga delar förmå färgpigment tillsättas. enstaka ytterligare ofta använd teknik existerar för att synliggöra ballasten, ofta då sjösten, genom för att behandla någon från formytorna tillsammans enstaka fördröjare, ofta kolhydrat från något stöt.

nära avformning (även kallat formlossning) kommer den behandlade ytan ännu ej för att äga uppnått någon egentlig hållfasthet varför cementpastan är kapabel spolas försvunnen tillsammans dricksvatten. Kvar blir då den synliga ballasten från sjösten vilket ger en prydande utseende.

Statistik

[redigera | redigera wikitext]

Under kalenderår producerades 6 kubikmeter betong inom Sverige.^[25]

Egenskaper

[redigera | redigera wikitext]

Avgörande på grund av betongens standard existerar hur porös den existerar.

Mellan 12 samt 20 andel från härdad betong består från hålrum; ju högre standard hos betongen desto mindre andel hålrum.^[26]

Densiteten vid betong kunna variera dock vanligt existerar för att den ligger mellan 2&#; samt 2&#;&#;kg/m^3[27]

Betong existerar många tryckhållfast, dock äger ej alls lika upphöjd draghållfasthet, varför man vanligen använder armering.

på grund av betong tillsammans hållfasthetsklass C25/30 existerar tryckhållfastheten 30&#;MPa samt draghållfastheten endast 1,8&#;MPa.^[28] Valet från hållfasthetsklass styrs förutom från kravet vid för att betongen skall tåla enstaka viss gods, även från vilken exponeringsklass liksom gäller på grund av konstruktionsdelen. Ju högre hållfasthet desto beständigare anses betongen bli.

Därför existerar, på grund av anläggningskonstruktioner såsom broar, vilka utsätts på grund av frysning samt tösalt, hållfasthetsklassen C35/45 standard. dock på grund av byggnader, vars delar ej existerar utsatta till sådant, används ofta lägre klasser såsom C25/

Tryckhållfastheten till betong anges normalt efter 28&#;dagar; betongprovet tillåts härda 28 dagar varefter detta utsätts till tryck mot dess för att förbrytelse uppstår.

Även angående huvuddelen från hållfasthetstillväxten då skett sålunda utvecklas den dock ytterligare beneath många utdragen tidsperiod. Mätbar hållfasthetstillväxt sker normalt 5&#;år alternativt mer.

Eftersom betong inom sig ej existerar därför draghållfast därför gjuter man in armeringsjärn inom betongen på grund av för att motarbeta detta. Man förmå även blanda in korta fibrer inom betongmassan vilket alternativ.

inom varenda byggnadsverk liksom bör behärska bära upp enstaka gods använder man armerad betong, betong utan armering används mot modell vilket ytbeläggning vid vägar.^[29]

Eftersom betong existerar poröst förmå detta ta upp fukt direkt ur luften. Detta fullfölja för att betongen både förmå svälla samt krympa, något vilket är kapabel leda mot för att detta uppstår sprickor.

detta existerar dock möjligt för att tillverka betong såsom ej existerar sålunda poröst samt vilket därför existerar helt vattentät på grund av konstruktion från vattentorn, dammar et cetera.^[30]

Betong existerar många beständigt. Betong från nedsänkt standard existerar dock poröst vilket utför för att porerna fylls tillsammans med en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig vilket kunna bli en bekymmer angående vattnet sedan fryser samt spränger betongen.

Detta förmå undvikas genom för att nyttja betong liksom ej existerar sålunda poröst. en annat hot mot beständigheten existerar för att oxiderat järn angriper armeringsjärnen vilket inom sin tur fullfölja för att armeringen spränger betongen. Detta kunna undvikas genom för att man lägger armeringen vid tillräckligt avstånd ifrån ytan.^[31]

Betong existerar ej brännbart samt nära ett ordinär byggnadsbrand kommer ej betongkonstruktionen för att kollapsa vid bas från betongen inom sig.

Hotet kommer snarare ifrån för att armeringsjärnen förlorar sin hållfasthet nära höga temperaturer vilket utför för att betongen deformeras.^[32]

Reparation från betong görs i enlighet med SS-EN , detta finns även enstaka kostnadsfri online betonghandbok till betongreparationer framtagen från CBI Betonginstitutet, Lunds Tekniska akademi, Banverket, Vattenfall AB, Vägverket samt Sika landet AB.

Betonggrunder är kapabel skadas från grundvatten tillsammans med höga sulfathalter.^[33]

Miljöpåverkan

[redigera | redigera wikitext]

För tillverkning samt försändelse från 1&#;kubikmeter betong mot klient behövs 2&#;ton ballast, &#;liter en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, &#;kilo cement, 1&#;kilo betongtillsats, 7&#;liter eldningsolja samt diesel samt 15&#;kWh el.

Dessutom tillkommer energi till tillverkning från cement vilket äger uppskattats mot 40&#;kilo kol samt 40&#;kWh el.^[34] 40&#;kilo kol ger nära förbränning motsvarande cirka &#;kWh inom form eller gestalt från värme samt detta existerar värmen vilket behövs nära cementtillverkning.

Ballasten består från berg, småsten samt småsten samt kommer vanligen ifrån grus- samt bergtäkter.

Dessa orsakar både buller samt för att damm sprids. Betong kunna inom princip återanvändas mot fullkomligt vilket fyllnadsmaterial.^[35]

Vattencementtal

[redigera | redigera wikitext]

Vattencementtalet, vct, existerar kvoten från kvantiteten vätska inom kg samt kvantiteten cement inom kg.

Ofta anges även likvärdig vattencementtal var man utöver cement även tar hänsyn mot detaljerad tillsatsmaterial, exempelvis silikastoft alternativt flygaska.

grundlig tillsatsmaterial är kapabel äga olika effektivitetsfaktor.

där s samt FA existerar kvantiteten silikastoft respektive flygaska inom kilo samt k existerar deras effektivitetsfaktorer (anges inom SS samt SS-EN ).

Ibland anges även betongens vattenpulvertal vilket existerar förhållandet mellan kvantiteten en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt kvantiteten pulver (material tillsammans partikelstorlek beneath 0,&#;mm.)

där s kunna existera kvantiteten silikastoft, slagg alternativt annat pulvermaterial.

Observera för att man inom beräkningen från vpt ej tar hänsyn mot någon effektivitetsfaktor.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

 

På vinterhalvåret existerar detta ständigt viktigt för att skydda betongen mot frost samt frostskador!

 

Innan gjutning täck formen därför formen existerar fri ifrån frost, fryst vatten samt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.

Underlaget alternativt formen skall artikel frostfri var betongen skall fyllning ut. Efter gjutning täck betongen således betongen behåller sin temperatur. detta behöver ej artikel därför flera minusgrader, dock blåst kunna även påverka för att betongen kallnar alltför fort.

vid vinternhalvåret värmer oss upp betongen för att existera minimalt 15 grader då den lämnar betongbilen.

oss förmå vid beställning även skicka varmare betong.

Skyddar man ej sin nygjutna betong är kapabel ytan frysa sönder.

Nygjuten betong skall att nå ett mål eller resultat 5 MPa innan den existerar frostsäker.

fingerprydnad oss till råd just mot Er gjutplats!

Telefon: alternativt

Betong innehåller:

cement, småsten, berg, en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt eventuella tillsatsmedel samt tillsatsmaterial.

Betongtillverkningen utförs i enlighet med Boverkets ”Allmänna råd angående tillverkningskontrollerad fabriksbetong”.

När ni gör en beställning betong existerar detta viktigt för att ni tänker vid följande:

1.

› betongarbeten.

Hållfasthetskrav /vct-krav.
2. högsta stenstorlek inom ballasten. på grund av för att omsluta armering, arbets- samt hanteringsfråga
3. Konsistens, hur kommer den färska betongen för att bearbetas
4. tidsperiod mellan gjuttillfälle samt färdigt underlag parkett/ klinker etc
5. Hur betongen bör levereras samt hur nära bilen förmå komma; /hydraulränna/band/pump etc.
6. Leveranstid samt intervall

Betong man ett gång kallade på grund av K hette senare K30 heter idag i enlighet med våra normer närmast C25/

Hållfasthetsklass

Hållfasthetsklasser såsom betongen existerar indelad inom är:
C12/15, C16/20, C20/25, C25/30, C28/35, C30/37, C32/40, C35/45, C40/50, C45/55, C50/60, C54/65, C55/67, C58/70, C60/
till lättballastbetong gäller andra styrkeklasser samt beteckningar.

Exponeringsklass

Vilken betong detta skall artikel är kapabel indelas tillsammans olika exponeringsklasser, olika angreppsmekanismer vid betong, t ex konsekvens från havsvatten alternativt frysning.

beneath varenda angreppsmekanism finns tre alternativt fyra klasser, totalt rör detta sig angående ej mindre än 18 exponeringsklasser, titta vidare exponeringsklasser

Konsistens

Vilken konsistens såsom väljs beror vid hur man bör ta ifall grabb betongen. ifall betongen bör vibreras alternativt man bara tänker sloda ut den. Hur ser formen ut såsom betongen skall fylla? existerar detta många armering?

Lär dig hur ni blandar samt tillverkar betong här.

Observera för att ju lösare betong ju högre formtryck. detta behövs enstaka kraftigare form eller gestalt mot lösare betongkonsistens!

Den åtgärda självkompakterande betongen slodas ut. Självkompakterande betong får inte någonsin vibreras. Den får ej heller dras iväg tillsammans sloda, spade alternativt annat på grund av långt nära gjutning. Ju mer man hanterar denna åtgärda betong ju mer ökar man risken för att den ej håller ihop.

Självkompakterande betong (SKB) anges oftast tillsammans konsistensen flytsättmått samt mäts inom cm hur många den brer ut sig.

Vanlig betong delas in inom olika sättmåttsklasser.

S1	F d Plastisk	Sättmått mm
S2	F d Trög	Sättmått mm
S3	F d Lättflytande	Sättmått mm
S4	F d Halvflyt	Sättmått mm
S5	F d Flytbetong	Sättmått > mm

Betong tillsammans med styvare konsistens levereras endast tillsammans med cementhaltsgaranti samt var konsistensen normalt bestäms tillsammans med kvantiteten tillsatt vätska.