Vad tycker sjömän om för maträtter

Våra matvanor äger varierat genom historien, dock oss äger inom regel fått förtära detta liksom funnits mot hands. Romersk mosaik ifrån 100-talet e.Kr.

Vår föda äger format den civilisation oss lever inom.

dem inledande människorna från vår art, homo sapiens, levde likt samlare samt jägare. dem samlade ätliga växter samt rötter samt jagad små samt stora vilt. dock människorna producerade ingen personlig föda förrän människan började bli bofast, omkring tid 10 000 f.Kr. inom små byar odlade invånarna säd samt födde upp varelse till för att ett fåtal mejeriprodukt samt animalisk föda.

för att människan började producera sin personlig föda kallas ibland jordbruksrevolutionen samt existerar ett från dem största förändringarna inom historien angående människans föda.

Vid dem stora floderna

Omkring 5000 f.Kr upptäckte jordbrukare inom den bördiga halvmånen nära Persiska viken för att konstbevattning gav förbättrad skördar.

dock metoden ägde ett nackdel. Jorden lakades ur samt förlorade sin bördighet ifall ej bevattningen sköttes vid precist riktig sätt.

Lösningen blev större bevattningssystem. detta fordrade mer förberedelse samt större tillgångar än ett små bygd orkade tillsammans. till för att klara från konstbevattningen började allt fler byar slå sig samman mot större samhällen, såsom sedan utvecklades mot dem inledande stora städerna samt rikena inom Egypten samt Mesopotamien, enstaka tillväxt liksom tog flera tusen tid.

Även inom Kina samt Indien växte städer samt riken fram vid liknande sätt.

I städerna växte enstaka ledning fram på grund av för att sköta konstbevattningen. Administrationen fick allt fler information vilket försvar samt skatteindrivning. Olika yrkesgrupper, såsom skrivare, arbetare samt soldater, växte fram. detta bildades även olika klasser var härskarklassen stod högst samt slavarna lägst.

Grunden mot vår moderna civilisation fanns lagd.

Bröd, gröt samt välling

I tusentals kalenderår plats föda ifrån växtriket den vanligaste födan världen ovan. bakverk, gröt samt välling plats basföda inom vanliga människors kost. Gröt kunna artikel människans äldsta lagade maträtt. Välling äger haft ett nödvändig roll ovan stora delar från världen.

Vad människor åt berodde dels vid plats dem bodde, dels vilken årstid detta fanns.

Färska frukter samt vegetabilier hörde den varma årstiden till.

Där detta gick för att erhålla tag vid sjömat plats detta ett betydande sektion från dieten, bland annat inom dem norra delarna från Europa. var gjorde klimatet detta nödvändigt för att nyttja olika sätt på grund av för att skydda att ge liv sålunda detta gick för att överleva vintern. sjömat saltades ned, röktes alternativt torkades.

Än idag finns kvarlevor från denna mathållning även angående den ej längre existerar nödvändigt.

detta gäller mot modell julrätten lutfisk. Den görs från fisken långa såsom ursprunglig torkas inom solen samt blir stenhård. på grund av för att mjuka upp fisken således för att den går för att förtära måste den läggas inom blöt inom flera veckor inom olika bad från dricksvatten samt lut. Senast 9 månad måste, i enlighet med traditionen, den likt önskar förtära lutfisk sätta igång ifall den bör bli tydlig mot julhelgen.

Kött fanns sällsynt samt kostsamt.

inom flera länder plats allmogen förbjuden för att jaga vilt vilket hjortar alternativt rådjur, ibland mot samt tillsammans kaniner. Sådant vilt plats till dem övre samhällsklasserna. vid marknaderna sålde slaktare fläsk samt kyckling. Nötkött fanns ovanligt samt ytterligare kostsamt eftersom detta krävdes stora områden på grund av för att att födas upp kalvar mot kor.

Inget får kastas

Det fanns ofta knappt ifall föda.

Hungersnöd efter felslagna skördar, beneath sålunda kallade oår (nödår), drabbade befolkningen tillsammans med jämna mellanrum. Därför fick ingen föda slängas. Allt såsom gick för att förtära blev tagna mot existera, även dem delar vid djuren vilket oss idag väljer bort.

I enstaka sektion länder lever traditionen för att allt bör tas mot existera kvar, noggrann såsom vår lutfisk. inom affärer tillsammans asiatisk föda går detta exempelvis kvar för att hitta kycklingfötter.

Där klimatet fanns speciellt kargt plats människor tvungna för att även försöka utföra oätliga vilt samt växter ätliga.

vid Island kom invånarna vid för att ifall man gräver ned detta giftiga köttet ifrån hajen håkäring inom tre månader jäser detta. Torkas köttet därefter inom några månader blir detta ätligt. flera gäst vid Island tycker dock för att detta existerar detta sämsta dem smakat. "Tio gånger värre än surströmming", kommenterade ett turist.
 

Kryddor

Under medeltiden plats kryddor många dyrbara inom Europa samt något vanligt människor sällan ägde råd tillsammans. krydda plats bokstavligen värt sin vikt inom guld samt ett rik individ kunde kallas till pepparsäck. Kryddorna fanns för att plocka upp eller ta inom Indien samt vid Kryddöarna ännu längre österut.

Romarna gjorde färder mot från indien hamnar dock efter romarrikets fall samt dem muslimska väldenas uppkomst övertog muslimerna handeln tillsammans Europa. Kryddor något som har transporterats eller flyttats längs Sidenvägen ifrån Kina samt upp längs Röda havet samt Persiska viken. då kryddorna, liksom såldes samt köptes från enstaka rad mellanhänder, nådde Medelhavet fanns priserna skyhöga.

Under slutet från 1400-talet tävlade numeriskt värde från Europas då mäktigaste länder, Spanien samt Portugal, angående för att hitta sjövägen mot Indien.

vid därför vis skulle dem behärska undgå detta muslimska monopolet vid kryddhandeln samt själva ta grabb angående vinsterna.

Christoffer Columbus, skickad från Spanien, fann ej vägen mot Indien dock däremot sjövägen mot Amerika. Portugisen Vasco da Gama lyckades förbättrad samt hittade sjövägen mot Indien. Båda resorna skulle ett fåtal kritisk innebörd till maten, både inom den Gamla världen samt den Nya världen, likt Amerika kom för att kallas.

Det stora utbytet ovan Atlanten

Från Amerika kom potatisen. Tidigare ägde hungersnöd hotat Europas städer samt byar ifall skörden från säd slog fel.

Potatisen plats tåligare mot kall luft samt nederbörd samt kunde enklare hålla svälten borta. inom Kina, vilket ofta plågats från svältkatastrofer, fick potatisen ett betydande roll. Den gav goda skördar vid sandiga mark inom norr, var detta ej gick för att kultivera ris.

Majs ifrån Mexiko började planteras inom Afrikas kustområden. Majsen kunna växa vid platser var vete samt ris ej trivs.

Majs blev basföda till miljoner afrikaner samt existerar sålunda än idag. ifrån Amerika kom även tomaten likt oss idag anser självskriven inom hushållet.

Européerna tog tillsammans sig vete, havre, korn samt råg mot Amerika. vid prärierna, dem stora grässlätterna, trivdes sädesslagen utmärkt samt USA äger blivit enstaka från världens kornbodar.
Från Europa något som har transporterats eller flyttats även varelse vilket dittills varit okända inom Amerika likt höns, svin, får, åsnor samt hästar.

mot Europa kom kalkonen.

Priset vid kryddor sjönk.

Idag förväntar oss oss fullmatade hyllor tillsammans kryddor ifrån världen samtliga hörn inom livsmedelsaffärerna.

Den fabriksrelaterade revolutionen

Den andra stora förändringen efter jordbruksrevolutionen då detta gäller vår föda kom tillsammans med den fabriksrelaterade revolutionen.  Den betydde för att maskiner tog ovan många från detta jobb vilket människor samt dragdjur ägde utfört inom fabrikerna samt vid åkrarna.

Tidigare ägde detta funnits enstaka gräns på grund av hur många föda såsom kunde produceras, detta fanns ju bara en visst antal människor. Maskinerna gjorde för att den gränsen inom praktiken försvann. enstaka man vid enstaka skördetröska kunde isolerad vid ett ljus skörda en fält vilket tidigare ägde krävt för att tiotals människor arbetade inom enstaka sju dagar. idag gick detta för att producera mer föda än någonsin tidigare.

Bordsskick samt matvanor

Fram mot 1700-talet använde européerna verktyg, matbestick samt fingrarna på grund av för att förtära tillsammans nära bordet.

Gaffeln började anlända inom allmänt bruk ursprunglig vid 1700-talet. Innan dess plockades maten ofta upp tillsammans med fingrarna ur dem gemensamma flaska vilket den serverades ifrån. Därför gällde detta för att bordsgrannarnas fingrar plats rena.

- Före måltiden existerar detta utmärkt tvätta händerna offentligt, även angående detta ej behövs.

Då vet dem vilket doppar fingrarna inom identisk korrekt såsom ni egen säkert för att ni äger rengjort dem, heter detta inom enstaka italiensk etikettbok ifrån mitten från 1500-talet.

Det gällde även för att hålla fingrarna rena beneath själva måltiden. eftersom näsdukar plats okända snöt sig flera inom fingrarna. detta plats även vanligt tillsammans med hårlöss samt loppor. Bordsgäster råddes därför för att ej snyta sig alternativt för att klia sig inom håret alternativt skrevet beneath måltiden.

En sektion gäster doppade all armen ner mot armbågen inom matskålen vilket ej heller ansågs lämpligt.

Ben samt liknande skulle kastas vid golvet, ej åter inom dem gemensamma matkärlen.

Så småningom blev detta fint inom Europa för att hålla kniven inom motsats till vänster grabb samt plocka maten tillsammans med den vänstra. detta fanns samt existerar otänkbart inom muslimska länder. var ansågs den vänstra handen vilket oren eftersom den användes till för att tvätta sig efter toalettbesök.

I landet existerar detta god sed för att gästen bör förtära upp allt vid tallriken på grund av för att visa för att maten fanns tillräckligt god.

inom Kina, såsom drabbats från enorma svältkatastrofer, bör gästen lämna lite föda vid tallriken till för att visa för att värdfolket serverat tillräckligt tillsammans med föda. Den liksom ej utför således är kapabel förolämpa värden - en allvarligt etikettsbrott.

Det existerar bara några modell vid för att olika kulturer äger olika måltidsseder. detta existerar viktigt för att uppleva mot dem på grund av för att ej begå misstag liksom förmå erhålla bordsgrannarna för att reagera.

Mat samt religion

Flera från dem stora världsreligionerna äger bestämda matregler.

Exempelvis får muslimer ej förtära svinkött alternativt dryck alkohol. Judar får bara förtära föda liksom existerar kosher alltså tillåtet, bland annat i enlighet med dem regler likt finns inom Moseböckerna. Renläriga hinduer bör ej förtära animalisk föda alternativt vattenlevande djur. dock detta existerar massiv skillnad vid hur religiösa regler angående föda tillämpas både inom olika länder samt bland olika grupper.

Ibland ändras reglerna.

inom landet skulle invånarna beneath den katolska tiden ej förtära animalisk föda vid fredagar. Kyrkan höll även hårt vid den långa fastan innan påsk. Den protestantiska kyrkan såsom blev statskyrka efter reformationen vid 1500-talet fäster idag ej lika massiv vikt nära fastan.
 

Mat samt klimat

Alltsedan människorna började kultivera besitter omgivningen påverkats.

inom Mesopotamien ledde den grundlig konstbevattningen mot senaste mot för att jordarna förstördes samt förvandlades mot öken.

I Grekland beslöt ett härskare inom start från 500-talet f.Kr för att inga jordbruksprodukter utom olivolja fick exporteras. Olivträd äger därför kallade pålrötter liksom liknar ett morot samt går djupt ned inom jorden. idag höggs andra växt tillsammans ytliga utspridda rötter ned på grund av för att utföra lokal till fler olivträd.

Resultatet blev för att dem träd vilket bundit mark tillsammans sina rötter försvann samt regnen spolade försvunnen den mark rötterna bundit. Kvar blev vid flera håll en kalt berglandskap.

Idag existerar oss vana nära för att behärska förtära ny föda ifrån bota världen året angående. Borta existerar den tidsperiod då detta oss åt fanns beroende från årstiden. dock för att transportera föda kors samt tvärs ovan jorden ökar dem utsläpp av ämnenofta föroreningar från dem växthusgaser liksom i enlighet med forskarna hotar vårt klimat.

Därför besitter detta planta fram krav vid för att oss bör förtära mer närproducerad mat.

Borta existerar även den period därför all föda skulle sparas. Livsmedelsverket äger beräknat för att enstaka tredjedel från den föda likt produceras inom världen ej äts upp. detta kallas till matsvinn. Livsmedelsverket beräknar tillsammans för att matsvinnet står på grund av 8-10 andel från varenda utsläpp av ämnenofta föroreningar från växthusgaser.

inom landet slänger varenda myndig individ omkring 19 kilo något som kan ätas utan fara föda per år.
Att minska matsvinnet existerar därför en från dem uppgift FN satt upp inom Agenda 2030 såsom bör producera hållbar tillväxt på grund av världen.

LÄS MER: Svenska matvanor förr(artikelserie)

LÄS MER: Historia ifall tobak samt alkohol

LÄS MER:Mat samt dryck

LÄS MER: Svenska högtider samt traditioner förr samt idag

Administration kallas den organisation samt dem regler såsom byggts upp till för att styra en samhälle alternativt en företag.

Bördig jord existerar mark såsom existerar rik vid näringsämnen samt ger goda skördar.

Bördiga halvmånen existerar en plats liksom sträcker sig ifrån östra Medelhavet genom Mesopotamien ner mot Persiska viken.

Laka ur betyder för att nyttja vätska till för att skölja ut exempelvis krydda ifrån skinka.

detta likt bör lakas ur är kapabel då placeras inom vätska några timmar.

Monopol innebär för att äga ensamrätt vid något, exempelvis affär tillsammans enstaka viss artikel. Den vilket äger monopol förmå ofta sätta högre kostnader än angående detta råder konkurrens då flera tävlar ifall identisk kunder.

Oår kallas en tid tillsammans med missväxt vid åkrarna, följt från matbrist samt hungersnöd.

Växthusgaser existerar skadliga på grund av miljön eftersom dem hindrar ett sektion från solens värme för att stråla tillbaka ut inom rymden.

Jordens klimat blir därför varmare ju mer växthusgaser detta finns inom atmosfären. titta växthuseffekten >
 

Visste ni att:

• Sill samt färskpotatis existerar detta svenskaste likt finns. detta visade enstaka rapport ifrån 2005 var 1 000 svenskar fick utse sin kandidat mot titeln Sveriges nationalrätt. vid andra lokal kom köttbullar samt potatismos samt vid tredjeplats ställe Janssons frestelse.
   
• Cajsa Warg plats enstaka svensk hushållerska samt författare beneath 1700-talet liksom gav ut ett berömd kokbok.

  Cajsa Warg existerar känd på grund av uttrycket: ”Man tager vad man haver”, dock detta bevingade uttrycket finns ingenstans inom hennes bok.
   

• Kaffe plats ursprungligen ett modedryck hämtad ifrån Turkiet nära 1700-talets start. Seden fordrade för att kaffet skulle drickas vid tallrik. Liksom flera andra populära nymodigheter drabbades kaffedrickandet från s.k. överflödsförordningar (lagar vilket justerade import, export samt bruket från vissa produkter - t.ex.

  kaffe). inom avsikt för att minska importen samt utveckla handelsbalansen (enligt den rådande merkantilistiska handelspolitiken) förbjöds 1766 bryggd dryck tillsammans tillsammans med choklad, punsch samt vissa viner. Även överdådiga möbler, kopp samt likkistor förbjöds. Kaffeförbudet kom ur bruk dock återinfördes 1794.
   

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Vad plats jordbruksrevolutionen samt vad innebar den?
    
2. Matproduktionen kunna sägas existera grunden mot vår civilisation.

   Förklara varför.
    

3. Ge modell vid vad Columbus utflykt ovan Atlanten betytt på grund av vår mat.
    
4. Varför påverkade den fabriksrelaterade revolutionen vår matproduktion?
    
5. Idag är kapabel oss förtära nyligen tillverkad föda ifrån bota världen året runt. vilket finns detta på grund av för- samt nackdelar tillsammans med det?

Ta reda på:

1. Ge några fler modell vid religiösa regler vilket gäller föda än dem liksom nämns inom texten.
    
2. I land slänger varenda myndig individ omkring 19 kilo föda per år?

   Hur många blir detta sammanlagt?
    

3. Livsmedelsproduktion är kapabel ibland skada miljön. Ge några modell vid detta.
    
4. Nämn ytterligare minimalt fem uppgift likt Agenda 2030 besitter än dem vilket nämns inom texten.

Diskutera:

1. Hur förmå man ändra sina matvanor på grund av för att skydda klimatet?
    

Litteratur:
Julius Ejdestam, Samling kring bordet, Rabén & Sjögren, 1975
Jan-Öjvind Swahn, Mathistorisk uppslagsbok, Ordalaget Bokförlag, 1999
Jared Diamond, Vete, vapen samt virus, Nordsteds, 2004
Jeffrey M Pilcher, Food in World History, Routledge, 2005
Barbro Östlund, Mat tillsammans med bakgrund ifrån medeltid mot nutid, Tre skrivna verk Förlag AB, 2001

FÖRFATTARE

Text: Kaj Hildingson, reporter samt läromedelsförfattare
 

Avsnitt (5:15 min) ifrån UR:s programserie Sverige forskar var ni förmå lära dig mer ifall kaffets bakgrund inom landet.

oss svenskar existerar en kaffeälskande människor samt ligger vid tio-i-topp-listan ovan dem länder vilket dricker maximalt bryggd dryck inom världen. Förklaringen mot varför oss dricker således stora mängder bryggd dryck existerar både sociala samt historiska.

Om följd landet forskar: Ett vetenskapsprogram inom kortformat tillsammans fokus vid spännande svensk undersökning.

Hör forskarna själva informera ifall sina forskningsresultat samt lär dig mer ifall allt ifrån superplåster mot musikens läkande kraft. följd ger dig spetskunskap samt uppmärksammar samtida undersökning vid en visuellt samt intressant sätt.

Avsnitt (5:15 min) ifrån UR:s programserie Sverige forskar var ni förmå lära dig mer angående sockrets saga inom land.

flera tänker nog för att sötningsmedel existerar ett naturlig vara vilket människan ständigt besitter ätit. dock till 150 tid sedan fanns detta faktiskt erhålla svenskar liksom ens smakat vid sötningsmedel. Lär dig mer angående sockrets bakgrund samt hur detta kommer sig för att oss numera äter 45 kilo per individ samt år.

Om följd land forskar: Ett vetenskapsprogram inom kortformat tillsammans med fokus vid spännande svensk undersökning.

Hör forskarna själva informera ifall sina forskningsresultat samt lär dig mer angående allt ifrån superplåster mot musikens läkande kraft. följd ger dig spetskunskap samt uppmärksammar samtida undersökning vid en visuellt samt intressant sätt.

Kort skrivelse inom tidningen Populär saga var Anna Larsdotter berättar angående saffran inom en historiskt perspektiv.

Saffran, gyllene smakförstärkare vilket kräver 150 000 blommor per kilo, äger enstaka gåtfull saga ifrån sumeriska tavlor mot en skepp ifrån 1495. Trots fusk behåller saffran sin exklusivitet tillsammans med lukt samt färg. Följ tillsammans med Gunnel Carlson vid ett kulturell samt kulinarisk utflykt genom saffranets värld.

På UR:s webbplats är kapabel ni lyssna vid en poddavsnitt (ca 28 min) ifrån Bildningsbyrån angående Cajsa Warg - en öde fullt från kontraster.

Hennes kokbok kommer för att revolutionera matlagningen inom dem rika 1700 tals-hemmen - trots för att inget förlag inledningsvis ville ge ut den. denna kommer ifrån enstaka rik släkt, dock väljer försvunnen giftermål till för att egen tjäna inom dem rika hemmens kök. samt uttrycket "man tager vad man haver" såsom gjort hon odödlig - ja, detta besitter denna inte någonsin sagt.

Bildningsbyrån producerar kortdokumentärer angående historiska personer genom tiderna likt utmanat sin samtid samt förändrat historien.

Hör levande berättelser ifall människor ovan kurera världen likt tänkt mot strömmen samt lär dig mer angående den idéhistoriska kontext dem verkade i.

På webbplatsen Matkult.se, liksom drivs från Institutet till tungomål samt folkminnen, kunna ni lära dig lite mjölhistoria. Välling, gröt, pannkakor, klimp samt palt.

Mjölet användes ej bara mot bakverk utan ägde huvudroll inom ett utdragen rad andra rätter...

På webbplatsen Matkult.se, liksom drivs från Institutet på grund av tungomål samt folkminnen, är kapabel ni lära dig lite kötthistoria. inom äldre tider åt man ej lika många animalisk föda vilket oss utför inom dygn.

dock köttet fanns ett betydande samt uppskattad sektion från kosten, samt efter jaktverksamhet alternativt slakt blev tagna varenda delar vid djuret omhand...

På webbplatsen Matkult.se, liksom drivs från Institutet till tungomål samt folkminnen, är kapabel ni lära dig allt angående mjölkens saga. mejeriprodukt, fett, långmjölk samt mese.

Förr plats dagens mjölkdrickande ovanligt, istället omvandlades mjölken mot mer hållbara livsmedel...

Kort produkt samt boktips vid Historiska Medias webbplats var ni är kapabel studera ifall Cajsa Warg samt hennes berömda kokbok ifrån 1755. Hur lagade man ett senapssås mot stekt fågel vid 1700-talet? i enlighet med Cajsa Warg gick detta mot vid nästa sätt: ”Tag från detta feta likt rinner från gåsen då denna stekes, samt slå däruti pontak [rött vin], litet rivit bakverk samt krydda.

Låt därmed koka, för att denne bliver samlig, samt lägg då malen senap uti efter smakförmåga, samt koka något ihop.”

Artikel inom tidningen Populär bakgrund var ni förmå studera ifall margarinets saga. ett fåtal saker existerar väl sålunda alldagliga liksom en margarinpaket. Ändå existerar detta enstaka vara likt ända sedan den såg dagens ljus 1869 besitter varit omstridd.

dock varken smutskastningskampanjer alternativt hårda regleringar besitter kunnat hindra detta konstgjorda matfettets segertåg...