Vanliga maträtter i finland
landskapsrätter. detta finländska sedvänja köket vid ruralt område plats ända mot tiden kring sekelskiftet 1900 relativt intakt. Efter detta äger maträtterna ifrån dem olika regionerna spritts ovan all landet samt man förmå därför ej längre idag titta lika tydliga regionala drag inom matlagningen, även ifall vissa sockenrätter ännu försvarar sin område. start mot enstaka kartläggning ovan den folkliga matkulturen landskapsvis gjordes 1953 tillsammans enstaka karelsk kokbok.
Därefter äger kokböcker ovan dem flesta regioner skrivits, samt dem ger tillsammans ett klar foto från detta finländska sedvänja köket samt landskapsrätterna.
dem inledande skiljaktigheterna inom fråga angående matkultur mellan landets ö. samt v. delar blev skönjbara inom slutet från förhistorisk period. beneath medeltiden fortsatte detta västliga samt detta östliga köket sin tillväxt åt plats sitt håll.
Impulserna kom dels söderifrån samt västerifrån, dels österifrån. Nya ingredienser samt nya matlagningsmetoder introducerades; enstaka sektion bredde ut sig ovan kurera landet, medan andra förblev lokala specialiteter.
detta folkliga kosthållet inom land i norden uppvisade tre regionala huvudströmningar: ett östlig samt ett västlig samt ett nordlig, vilket inom sig upptog drag från dem numeriskt värde andra.
längst bort inom n. härskade enstaka enhetlig samekultur, vilket fanns gemensam på grund av all sameområdet vid Nordkalotten. Matvanorna växlade långsamt ifrån enstaka område mot ett annan; övergångszonen kunde existera tiotals km bred.
tackar vare detta östliga inflytandet kom bakugnen inom dagligt bruk inom ö. land i norden. var uppstod detta ett rik pirogkultur, samtidigt likt man började baka varenda sju dagar samt tillreda sin föda inom den s.k.
efterugnsvärmen. inom landets västliga delar fanns detta ännu inom start från 1900-t. sed för att man bakade endast en par gånger angående året, varefter brödet torkades samt användes likt hårt matbröd. mot vardags kokades maten alternativt stektes nära öppen flamma. Schematiskt kunde skillnaderna inom sättet för att tillreda maten framställas därför, för att man inom ö. land i norden gräddade sin gröt inom matlagningsapparat samt rökte sitt animalisk föda inom en träkärl inom ugnen, medan man inom v.
land i norden kokade sin gröt samt rökte köttet vid enstaka pinne ovanför värmekällan. inom ö. bakade man in fisken inom bakverk likt gräddades inom matlagningsapparat ("kukko", "kurniekka"), inom v. stektes den traditionellt ovan öppen flamma ej långt ifrån vattnet.
Västra Finland. Egentliga land i norden fanns sedan gammalt känt till sina ostar samt särskilt till sina korvar, från vilka detta gjordes en stort antal olika sorter.
detta plats endast inom s.v. man behärskade konsten för att utföra korv vid animalisk föda, vid andra ställen tillagades blodkorv. Sedan potatisen blivit känd, började man bl.a. framställa den sedermera ryktbara potatiskorven. enstaka riktig tillsammans anor ifrån katolsk tidsperiod existerar memman, såsom beneath 1900-t. spred sig ovan läka landet. Gravad sjömat, rotfrukt samt sillsallader, sötsurt bakverk samt framför allt detta söta svartbrödet räknas därtill likt specialiteter ifrån detta plats.
Svartbrödet förekommer än inom ljus inom olika lokala varianter, t.ex. Malaxlimpan samt detta åländska svartbrödet.
från dem festligare rätter liksom fanns inom Satakunta kunna nämnas olika slags syltor samt aladåber, sallader, gravad sik samt strömmingsrätter, korsfäst sik samt ett rödtonad korngrynsvälling såsom kokades inom timmar. mot dem regionala rät-terna hörde vidare bl.a. urlakad sjömat, stekta nejonögon samt vetekringlor ifrån Eura.
mot vardags åt man inom Satakunta hårt bakverk, dock mot fest bakades stora surmjölks- samt potatislimpor.
Österbotten, länge känt liksom landets kornbod, fanns även en plats tillsammans med intensivt bedriven boskapsskötsel. från denna anledning stod animalisk föda samt varierande blodrätter, t.ex. blodpaltssoppor, blodpaltar samt -korvar ofta vid matsedeln. Österbottniska brödsorter plats detta tunna, ojästa rieskabrödet, torkat blodbröd samt en slags ojäst bröd gjort av potatis.
inom Österbotten började även en enhet tillsammans brödostar alternativt ostbröd, såsom sträckte sig långt norrut samt inom Norra Österbotten anslöt sig mot en sektor tillsammans med söta ostar. inom dessa trakter användes mejeriprodukt även mot kötträtter samt mot olika slags öl- samt vasslevällingar.
Tavastland samt Nyland hörde dels mot detta östliga, dels mot detta västliga influensområdet.
detta västliga inflytandet förmå spåras bl.a. inom löpe- samt äggostar; ifrån Tavastland fanns särskilt dem ugnsgräddade äggostarna kända. Potatisen började inom Nyland användas bl.a. mot potatisgröt samt inom Tavastland mot sötad potatismospudding. enstaka mångsidig användning från bakugnen representerar detta östliga elementet inom regionens matkultur; var bereddes ugnstekar, ugnsgrötar, ugnsötade bärgrötar samt lådrätter (puddingar) från varierande stöt.
Karelska piroger – finska karjalanpiirakka.Sahti, detta starka hembryggda ölet, bevarade inom Tavastland längst bort samt bäst sin ställning liksom traditionell festdryck. inom Östra Nyland började detta karelska inflytandet utföra sig gällande, vilket märktes bl.a. inom rätter likt något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör vällingar samt surkål.
Östra Finland. Karelen fanns känt framför allt på grund av sina ugnsrätter.
inom ugnen tillagades förr "kålrotslohko" alternativt "rovlohko", likt gjordes vid mosade kålrötter alternativt rovor, samt därtill varenda kött-, fisk- samt grönsaksrätter. Limpor tillsammans med olika inbakade ingredienser samt varierande namn ("kukko", "kurniekka", kalakukko) samt tiotals olika piroger ("sultsina", "tsupukka", "vatruska" etc., karelsk pirog) gräddades inom ugnen: beneath fastetiden användes inom dem uteslutande vegetabilier.
Användningen från något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör rätter samt mögelväxt hörde även mot dem karelska särdragen, likaså dem berömda viborgskringlorna likt spreds vid ruralt område beneath dem regelbundet återkommande marknaderna.
dem savolaxiska mattraditionerna anslöt sig nära mot dem karelska; likt genuina savolaxiska rätter är kapabel nämnas bl.a.
"hapankokkeli", ett tjock ostaktig surmjölk, rieskabröd tillsammans svinfett alternativt animalisk föda ("rasvarieska"), limpor tillsammans med inbakade rovor, kålrötter alternativt siklöjor tillsammans med fläsk, s.k. tirristek, ett riktig vilket består från animalisk föda, vattenlevande djur samt rotfrukt, vidare kålsoppa tillsammans med mejeriprodukt samt plättar gräddade inom bastugrytan.
Kajanaland nedsänkt inom brödostzonen.
Limporna tillsammans olika fyllningar ändrade på denna plats delvis karaktär; "fiskbröden" kunde denna plats bestå från enstaka bakad botten vid vilken man placerade småfisk, vegetabilier alternativt små frukter från växter. Fisksoppor tillsammans med rotfrukt, soppor vid bearbetat med rök animalisk föda samt fågelvällingar hörde även hemma inom detta vid villebråd rika landskap.
Äggviterikedom fanns utmärkande till kosten inom landskap samt Nordbotten.
Spannmålen införskaffades förr inom världen söderifrån mot höga kostnader. bota kosthållet fanns uppbyggt kring renkött, lappländsk vattenlevande djur, små frukter från växter samt andra varor vilket erhölls ifrån naturen. Renskav, välling vid torkat animalisk föda, laxvälling alternativt fågelvälling tillreddes nära lägerelden alternativt vid härden. vid vårarna förekom uttorkning från renkött ute inom detta fria.
Surning, enstaka urgammal konserveringsmetod, brukades tidigare även inom landskap. titta även matkultur samt kokböcker. (Hela landet: inom. Talve, Folkligt kosthåll inom land i norden, 1977; H. Uusivirta, Suomalaisen ruokaperinteen keittokirja, 1982; B. Lönnqvist m.fl., Finlandssvenska matboken, 1991; M. Sillanpää, Happamasta makeaan. Suomalaisen ruoka- ja tapakulttuurin kehitys, 1999; Egentliga Finland: H.
Modeen/M. Welin, föda samt beverage inom Åboland, logi samt restaurangmuseets årsbok 1971-79; Bordet existerar dukat: matkultur inom Egentliga land i norden genom tiderna, red.
Kalakukko – sjömat inbakad inom rågbröd, finska kalakukko.J. Kostet, 2000; Satakunta: Satakuntalainen keittokirja, 1969, 3:e uppl. 1982; Österbotten: R. Heikkilä, Eteläpohjalaista ruokaperinnettä, 1980; Rieskaa ja rössypottuja: maakuntaruokia Pohjois-Pohjanmaalla, 1999; Mellersta Finland: A. Lampinen, Ruokia ja ruokataloutta Keski-Suomesta, 1980; Karelen: A. Lampinen, Karjalainen keittokirja, 1953; inom. Seppänen-Pora, Apposkaalista mantsikkamöllöön, 1962; Savolax: B.
Räsänen, Savolainen keittokirja, 1980; M. Räsänen, Savokarjalainen ateria, 1980; Kajanaland: G. Rannikko/R. Rannikko, Kainuun leipä, 1979; Lappland samt Nordbotten: ett ord för kanin särskilt inom fransk matlagning ruokia, 1981) (Hilkka Uusivirta)
memma gräddas inom rivor från björknäver inom Urjala 1956. Foto: Museiverket, Jorma Heinonen.
Brödost gräddas inom Puolanka inom Norra Österbotten 1953.
Foto: Museiverket, Väinö Komu.
matkultur
matkultur. data ifall att ge liv, maträtter samt matvanor inom äldre tidsperiod finnes dels inom kungsgårdarnas räkenskaper ifrån mitten från 1500-t., dels inom prästernas sockenbeskrivningar, språkforskarnas ordböcker samt främlingars reseskildringar ifrån 1700-t. således nämner Daniel Juslenius inom sitt verk Aboa vetus et nova 1700 bl.a.
memma, sötsurt bakverk samt maltdrycken kalja, föda såsom in inom nutiden uppfattats likt typiskt finsk. Gadd, Porthan inom Tunelds geografi samt Linné inom Iter lapponicum framhäver dem regionala särdragen. M. blev tidigt ett markör vid kulturgränser: mellan en östligt samt en västligt land i norden, inland samt kustbygd, Nord- samt Sydfinland samt landsbygd samt stad.
Då stadskulturen, samt därmed borgerligt internationella vanor, intill andra världskriget fanns ytterst begränsad, baseras Finlands m.
vid den agrara existensbasen, tillsammans med massiv dominans från animala varor liksom animalisk föda, mejeriprodukt samt fett. Segt kvardröjande drag från naturahushållning tillsammans jaktverksamhet samt fiske, präglar såväl Insjö-Finland såsom kust samt ögrupp. inom obruten tradition äger detta säsongvisa nomadlivets att ge liv, t.ex. vägkost från typen kalakukko (fiskpastej), övergått inom fritidens sommarstugeliv, tillsammans med små frukter från växter, mögelväxt, grillning samt fiskrökning, vid 1970-t.
utökat tillsammans med pizza, maltdryck, exotiska frukter samt rätter likt massturismen introducerat.
Industrialismens tre stora skeden, detta sena 1800-t., 1920-t.
samt 1950-t., medförde grundlig flyttningsrörelser, varvid folkligt-regionala maträtter träffade urbana konsumtionsvanor, nationell information samt träning inom matlagning, ideologier angående välbefinnande samt föda samt ökad passage vid importerade livsmedel. Maten inom land i norden besitter genom läka 1900-t. både förenhetligats samt förädlats, matvanorna differentierats från arbetsliv samt ledighet samt matidealen internationaliserats.
Likväl förmå matkulturens bakgrund många klart avläsas likt enstaka landskapsbild ovan dem ekonomiska, demografiska, politiskt relaterade samt sociala processer landet genomgått, vilket kulturella skikt inom period samt rum.
Forskning kring att ge liv besitter bedrivits främst från medicinsk expert samt näringsfysiologer, såsom Robert Tigerstedt, lantbruksforskaren Gösta Grotenfelt, ifrån 1920-t.
även från etnografer vilket U.T. Sirelius, Kustaa Vilkuna, Toivo Vuorela samt Ilmar Talve. inom Atlas ovan land i norden 1925 publicerades dem inledande kartorna ovan brödtyper, piroger, mejeriprodukt samt surmjölk. Maten blev nära denna period en omhuldat tema på grund av hembygdsforskningen samt därmed en centralt inslag vid hembygdsfesterna tillsammans kontinuitet inom nutida omröstning från "sockenrätter" samt publikationer ifall landskapsrätter "à la carte".
detta gäller t.ex. primitiva mjölmaträtter såsom "mutti" (nävgröt), talkkuna (blandmjöl från ärt, korn, havre), piroger tillsammans krossad säd alternativt små frukter från växter, kött-, ärt- samt fruktsoppor samt karelsk stek. inom liknande kontext förmå maten kvar existera korrekt kraftig.
Användningen från animalisk föda samt vattendjur inom detta äldre kosthållet existerar intimt bunden mot konserveringstekniken: syrningen, torkningen vilket varit den viktigaste metoden, rökningen samt saltningen, såsom existerar den yngsta, dock belagd vid 1300-t.
Fisknamnet "muikku" (mujka, d.v.s. siklöja) härleds från "muje" = sur, "silakka" = liten fisk visar för att saltningen införts. bearbetat med rök sik omtalas vid 1500-t. Fiskrökningen äger västerifrån spritts inom inlandet inledningsvis vid 1930- o. 40-t. även rökningen från animalisk föda, "palvning" inom bastu alternativt ria, existerar äldre inom v. detta hårda brödet hör mot v., detta mjuka mot ö.
land i norden. även västgränsen till uttorkning från animalisk föda utomhus går mellan Savolax samt Tavastland, Norra samt Mellersta Österbotten.
De äldsta växter likt brukats existerar rovor, kålrötter, frön från växter ofta använda som mat, ärter samt kål. Potatisen antas äga införts från smeder vid järnbruken, soldater samt officerare inom mitten från 1700-t. Finska hushållningssällskapet (gr.
1797) verkade inom start från 1800-t. aktivt till dess spridning, bl.a. tillsammans med förslag ifall för att bränna brännvin från rotfrukt. röda betor, morötter m.fl. kom inom bruk beneath senare hälften från 1800-t., utspridda från präst- samt stora gårdar. Även husmodersföreningen Martha (gr.1899) besitter haft enstaka ytterst massiv effekt vid odlingen från vegetabilier. 1930 fanns inom landet ca 400 hemhushållningskonsulenter,och 1946 inrättades enstaka professur inom huslig finans, 1969 enstaka inom hemmets teknologi.
Konservering hörde mot Marthas schema sedan begynnelsen, djupfrysningen introducerades vid 1940-t., dock blev allmän vid 1970-t., sedan även konsumtionen från färdigmat stigit brant.
Komjölken äger använts ny, sötmjölken "maito", samt surmjölken "piimä", alternativt långmjölken "fil" inom v. land i norden, alternativt tillredd inom ugnen, "kokkeli", likt existerar östfinskt.
Ostar besitter beretts från ko-, get- samt renmjölk, samt finns inom flera lokala varianter, vilka även förädlats genom mejerirörelsen, beneath schweizisk influens sedan slutet från 1800-t. Förutom lokala ostar, bl.a den österbottniska samt nordfinska brödosten, besitter bruket från ostbricka samt alkoholhaltig likt dessert gjort ostar ifrån Österrike, land i västeuropa samt Schweiz populära.
Den brödsäd såsom använts till vardagsbröd besitter varit råg överallt inom landet, utom inom Norra Österbotten samt landskap, var kornet tidigare dominerade.
Havre förekommer sällan liksom brödsäd, samt då främst inom Karelen, var även bovete nyttjats. Ännu beneath medeltiden, vid 1500-t. samt ända fram mot 1700-t. dominerade kornet även inom s.v. land i norden. till surbröd samt hållbart bakverk, torkade hålkakor, plats rågen nödvändigt. Vardagsbrödet gräddas inom matlagningsapparat, vilket anses existera en slaviskt lån. Ugnsrätter från olika stöt, "lådor", äger tillretts från rotfrukter, inom kombination tillsammans med krossad säd, sjömat alternativt animalisk föda, samt bevarat sin ställning både liksom vardags- samt festmat, ofta inom lokala varianter.
Detsamma gäller grötar samt soppor. på grund av vinterns behov konserverades förr endast lingon.
Användningen från barkbröd, känt sedan 1400-t., hör främst hemma inom detta svedjebrukande Kajanaland. detta fick karaktären såsom nödbröd bl.a. beneath år 1867-68, då sädesimporten ifrån Ryssland upphörde. Krisåren 1918-20, 1930 samt beneath andra världskriget ledde mot spridning från surrogat liksom grahammjöl samt makaroni.
Kravet vid färskt bakverk besitter bidragit mot dem små bageriernas livskraft, samt förvärv från lokalt bakverk hör mot hemmaturismens nöjen.
Religionen äger beneath protestantisk period ej spelat någon större roll på grund av mathushållningen, inom motsats mot vilket fallet existerar till landets ortodoxa befolkning. Årsfesterna nära jul, påsk samt sommarsolstånd präglades från säsongbundenhet samt förrådshushållning, var främst skörden samt slakten vid hösten spelade den viktigaste rollen.
Lutfisken samt påskmemman existerar kvarlevor ifrån katolsk fastemat inom s.v. land i norden, därifrån dem beneath 1900-t. genom skolor samt kurser spritts ovan läka landet. Risgryn förekom beneath 1800-t. enbart inom kuststädernas borgarhus, varför risgrynsgröten på grund av allmogen blev julmatens höjdpunkt. Vetebrödet från köpt mjöl blev allmänt ursprunglig beneath 1800-talets senare hälft, på grund av kalas samt inom samband tillsammans med spridningen från kaffedrickningen.
Blodkorven hör hemma inom v. land i norden samt Österbotten, medan mjöl- samt grynkorv äger sitt centrum inom landets östra delar, var den ryska influensen existerar märkbart. en rikt korvsortiment erbjuds inom dygn från flera lokala fabriker, kompletterat från charkuterivaror ifrån land i baltikum, Tyskland samt Italien (slakteri- samt köttförädlingsindustri).
Till dem typiska moderna rätterna, tillsammans förebild inom herrskapslivet, hör salladerna, "rosolli", inom v.
land i norden kända alltsedan 1700-t., samt utspridda genom kalaskockar, kurser samt skolor. ifrån samt tillsammans 1970-t. äger salladernas innebörd ökat, inom samband tillsammans med hälsokost samt dietkunskap, samt hör för tillfället mot standardsortimentet vid matställen samt arbetsplatser.
Ölet äger från gammalt ett nödvändig ställning, befrämjad från kungsgårdarna vid 1500-t., dock inom vardagslag äger svagare maltdricka (kalja), mejeriprodukt samt surmjölk varit detta vanliga.
Nikolaj Sinebrychoff grundade 1819 detta kända bryggeriet inom Hfrs. Efter detta mellanölet blev fritt inom slutet från 1960-t. äger konsumtionen blivit således allmän för att ölet dels fått karaktären från finsk frihetssymbol, dels stämplats vilket hälsorisk. Genom soldaterna samt armén blev brännvinet känt bland människor vid 1500-t., samt brännvinsbränning bedrevs vid stora gårdar ifrån samt tillsammans identisk period.
liksom matdryck, sup mot förrätten, existerar brännvinet begränsat mot s.v. land i norden samt svenskbygdernas borgarkultur.
mot festmåltider idag erbjuds mat eller dryck vin.
Bland städernas borgerskap spreds kaffe- samt tedrickningen (kaffe) beneath 1700-talets förra hälft, dock bruket begränsades från lyxförbud. Kryddor besitter ej haft någon innebörd inom folkets kosthåll, förrän mot slutet från 1800-t. Detsamma gäller sockret, såsom beneath 1500- o. 1600-t.
vilket importvara förekom bland dem högsta stånden.
Som gästabudsmat inom livets viktiga ögonblick, dop, studentkalas, bröllop samt begravningar, besitter dem lokala rätterna länge dominerat inom riklig mängd. Idag står olika cateringfirmor på grund av menyn, liksom även gårdar tillsammans med kalasservice. Variationen existerar massiv, tre rätters middagar besitter ersatts från uppdukade smörgåsbord, 2-3 varmrätter samt bryggdryck tillsammans dessert samt småbröd.
ett redan klassisk förplägnad existerar smörgåstårtan.
Då landet besitter tagit emot flyktingar samt invandrare endast inom begränsad utsträckning, existerar influensen från etniska maträtter ifrån olika delar från världen små. beneath 1990-t. besitter dock etniska restauranger blivit vanligare även inom mindre städer.
Den ojämförligt största effekt vid matvanor samt bordsskick inom land i norden utövades fram mot 1960-t.
från folkskolan samt armén, var både kraftig föda samt husmanskost stod vid menyn. inom dagens grundskola försöker man beakta lokala traditioner samt matens innebörd till identiteten. Massmedia, främst tv tillsammans med enstaka uppsjö från matprogram, kockdueller samt anvisning, existerar numera den största påverkaren. inom förening tillsammans med snabbmaten, handlingen att äta överallt, nära samtliga tider, utomhus samt inom allmänna fortskaffningsmedel, äger vanorna blivit oberoende från matordning, bordsplacering, släkttraditioner, vilket även minskat matens symbolvärde.
en ständigt prövande från nya födoämnen samt maträtter likt ett sektion från upplevelseindustrin besitter givit m. karaktären från mode, samtidigt såsom betonandet från vissa nationella drag inom kost samt rätter tillfredsställer längtan efter detta autentiska.
Sedan 1992 äger man inom Finlands svenska marthaförbunds regi firat den 9/10 såsom "den finlandssvenska matkulturens dag".
titta även bl.a. bakverk, mejeriprodukt, rotfrukt. (R. Ahlbäck, Kulturgeografiska kartor ovan Svenskfinland, 1945; M. Räsänen, Vom Halm zum Fass, kansatieteellinen arkisto 25, 1975; inom. Talve, Folkligt kosthåll inom land i norden, 1977; H. Uusivirta, Suomalaisen ruokaperinteen keittokirja, 1982; G. dem la Chapelle/K. Hagelstam, matbord - duka dig! Herrgårdsmat inom land i norden, 1993; Finlandssvenska matboken, 1991; B.
Lönnqvist, Bakelser - enstaka forskning inom lyxens kulturella formspråk, 1997, Kvinnoborgen Högvalla - enstaka civilisationsprocess, 2001; A-C. Östman, mejeriprodukt samt mark. angående femininitet, manlighet samt jobb inom en österbottniskt jordbrukssamhälle ca 1870-1940, 2000; Y. Lindqvist, föda, måltid, minne: hundra kalenderår från finlandssvensk m., 2009) (Bo Lönnqvist)
matkultur.Betoningen från detta gammal existerar enstaka från grundpelarna inom projektet Skärgårdssmak, såsom startade 1996 samt existerar enstaka svensk-finländsk förening från skärgårdsföretagare, bl.a.
krögare, likt önskar ge sina kunder detta bästa ögrupp förmår tillhandahålla. Foto: Lehtikuva Oy, J. Ritola.